Filmtips!
På Eldrimners hemsida, www.eldrimner.com , finns en några minuter lång film från Smaklust-mässan 2007. En liten snutt Sörmland är med mot slutet.
På samma hemsida finns en länk till en artikel om "Svenskt mathantverk på export" dvs om Fabolous Flavours of Sweden och Salone del Gusto 2008
Frukt- och grönsaksfrossa
Nu är det verkligen högsäsong för grönsaker och frukt av alla de slag. Och det är nu man kan passa på att fylla förråden inför vintern.
Den som inte odlar själv kan botanisera på marknader och i butiker. Lyckligt lottad är den som har ett skafferi eller jordkällare och kan lagra massor av goda rotsaker.
För min del så är det mycket som går i frysen. En del ska ju förvällas innan det fryses men några grönsaker kan man frysa direkt. Tomater, svamp och äppelskivor passar jättebra att torka.
Tomater brukar jag frysa in hela. När jag tar fram dem så får de tina bara lite så går de lätt att hacka innan de går i grytan. Tycker man inte om att ha skalet får man skålla och flå dem innan infrysningen.
Purjolök skivar jag tunna i en låda och 5-cm-bitar i en, sen är det bara att ta en näve direkt ner i grytan.
Persilja och dill packar jag hårt i en plastlåda sen kan man ta så mycket man behöver med en sked.
När förråden är fyllda känner jag mej rik och kan njuta av höstens goda smaker ända fram till vårens nyskördade primörer.
Vårtecken
De flesta av oss använder nog nässlor till en härligt stärkande soppa eller kanske frästa som tillbehör till t ex lamm.
Men nässlor har använts och kan användas till långt mycket mera.
Brännässlan, Urtica diodica, är ett flerårig kulturväxt och ett vanligt ogräs. Den kan bli 30-150 cm och den är vanlig i hela landet. Den växer gärna på kväverika jordar. Släktet har ca 30 arter och i Sverige förekommer främst den fleråriga brännässlan (U. diodica) och den ettåriga etternässlan (U. urens) men tillfälligt och ibland även bandnässla (U. memranacea), hampnässla (U. cannabina) och romersk nässla (U. pilulifera). Släktnamnet Urtica kommer av fornlatinets urere som betyder bränna.
Varför bränns nässlorna?
Det beror på att brännhåren är ihåliga och har förbindelse med en giftblåsa. Håren är mycket sköra och går av vid minsta beröring och det ihåliga håret fungerar som en liten injektionsnål. Blåsan avger sitt innehåll som bl a innehåller histamin och acetylcholin. Brännhåren är snedställda så den bränns inte om man stryker örten nedifrån och upp.
Den brännande egenskapen försvinner vid tillagning och vid torkning.
Hur kan man använda nässlor?
Man plockar de späda och mjälla toppskotten under vår och sommar innan plantan går i blom
Nässlor kan förvällas och frysas och användas i t ex soppor, gratänger, i pannkakor, i omeletter, som pesto mm mm
Torkade kan de användas i bröd, gröt eller frukostflingor antingen som de är eller pulvriserade.
Fröna kan användas vid brödbak
Färska förvaras de i +2-4 grader, i t ex en tillsluten plastpåse
Näringsinnehåll
De innehåller A-, B1-, B-2, B6-, C-, E-, K1-, och Q10-vitaminer, lecitin, folacin, beta-karoten, kalcium, kalium, järn, selen, mangan, zink och magnesium samt klorofyll.
I trädgården kan de användas som gödselmedel.
Man låter nässlorna dra i vatten en par veckor tills de är så gott som upplösta och späder sen med vatten till ett svagt te. Blandningen luktar inte gott men är ett effektivt gödselmedel. Det sägs att nässlor minskar svampangrepp på rosor
Nässlor fungerar som ”barnkammare” åt fjärilar. T ex åt nässelfjäril, amiralsfjäril, tistelfjäril, vinbärsfuks och påfågelöga.
Förr använde nässelhö till man boskap som medicinhö. Det ansågs vara mycket bra och näringsrikt och både mjölk- och gräddproduktionen hos korna ökades.
Malda nässelfrön brukades ge till både hästar och höns. Hästarna blev piggare och hönsen värpte flitigare.
Inom folkmedicinen har nässlor använts flitigt.
För att få igång blodomloppet när det var kallt slog man sina ben med färska nässlor.
De proteinrika fröna har använts mot gikt, reumatism, lever- och gallbesvär.
Nässlan är allmänt uppiggande och stärkande och anses stimulera ämnesomsättningen Särskilt fröna blandade i honung anses vara särskilt uppiggande och energigivande med lika god effekt som ginseng.
Ångbad eller ansiktsmasker med nässlor kan vara bra mot oren hud.
Ett hårvatten gjort på nässelrötter kan användas för att stärka hårrötterna och förhindra mjällbildning och håravfall.
Nässan motverkar järnbrist och kan lindra huvud- och mensvärk
De kan även hjälpa mot klimakteriebesvär och prostatabesvär.
Och så lite kuriosa om nässlor
Fibrerna från stjälkarna kan användas till att väva tyg av, sk nättelduk. Man har också tillverkat rep och fiskenät av nässelfibrer. Man har behandlat nässlorna på liknade sätt som lin. Eftersom nässelfibrerna är mycket korta så har de ibland blandats med lin för att bli lättare att spinna tråd av.
Roten användes förr också till textilfärgning.
Till varje hemman hörde inte bara en kryddgård utan också en nässelgård.
På senare tid har jordbrukare börjat odla nässlor med EU-stöd.
Sällskapet Nellorna firar ”Nässlans dag”
I England ordnas VM i att äta nässlor.
Så nu gäller det att börja samla in både skott och så småningom frön så det räcker året runt.
Sörmland tillsammans
Det var över 100 000 besökare på Smaklustmässan!
Hur många tusen av dessa som stannade till i Sörmland vet jag inte men många var det.
I en ljus och smakfullt inredd miljö fick besökarna möjlighet att ta del av vårt sörmländska skafferi från en restaurang med en fantastisk meny, en bar fylld med drycker, en butik fylld med allehanda varor och till och med från en egen glassvagn. En oas var det många som tyckte.
Åhh vad det var roligt att få vara en del av detta.
Sörmland tillsammans gav verkligen mersmak.
All heder åt alla som skapade denna oas.
Carina
Ett skepp kommer lastat!
Nu är det säsong för apelsiner.
Det är nu de är som godast. Och det är kanske nu vi behöver dem som bäst.
Nyttigast är förstås apelsiner när man äter dom färska.
Men de passar också bra i matlagning till t ex lamm och kyckling, till efterrätter och marmelader.
Recept på en fransk apelsinpaj – Tarte à l´Orange finns under rubriken ”Gott & Lättlagat".
Lite apelsinfakta
Apelsinen, Citrus sinensis, har sitt ursprung i Kina. Den kom till Europa på 1500-talet som prydnadsväxt. De första större apelsinodlingarna anlades i Spanien i slutet av 1700-talet och i Italien ca 100 år senare. Det finns både blonda apelsiner och blodapelsiner. Den röda färgen i blodapelsiner utvecklas bara i kyla, dvs. kalla nätter. Man skördar frukten när den är mogen.
Om skalet har gröna fläckar beror det på att både dagar och nätter har varit varma. Intensivt orange blir skalet först när nätterna kalla.
Apelsiner förvaras bäst svalt.
De flesta av de citrusfrukter vi äter i Sverige kommer från medelhavsländerna. Under säsongen anlöper ett till två fartyg i veckan Helsingborgs hamn. En resa från t ex Marocko tar fem till sju dagar. Ett fartyg kan ha med sej 1000-3000 ton. De fraktas med reglerad temperatur och fuktighet. Citrusfrukter ska hållas i +5 grader och behöver en luftfuktighet på 90 % för att behålla vätska och inte förlora formen.
Citrusfrukter av olika slag importeras mellan augusti och maj.
Det speciella med citrusfrukter är att de blommar och ger frukt samtidigt.
Gemensamt för citrusfrukter är att de innehåller ganska höga halter C-vitamin.
C-vitamin anses förebygga bl a trötthet, infektioner och hjärtinfarkt.
De innehåller bl a karoten, kalium och järn. Apelsiner innehåller 126 mikrogram karoten, Satsumas 550 och Lime 6 mikrogram per 100 gram frukt. De innehåller också en del antioxidanter.
Citrusfrukt är samlingsnamnet på 23 olika slags frukter.
Apelsin, Citron, Clausellina, Clementin, Elledale, Grapefrukt, Hernandina, Kafirlime/Papeda, Kumquat, Lime, Limequat, Malvasio, Mandor, Minneola, Nour, Ortaline, Pomelo, Pomerans, Satsumas, Suntina, Sweetie, Temple och Ugli.
Det finns kanske fler, men det är mer än jag vet, och har lyckats ta reda på.
Men det är nu som apelsinerna är som bäst.
/Carina
En kulen söndag i november
Efter att ha arbetat ute några timmar denna kulna och regniga söndag smakade det väldigt gott med varmt kaffe och en par goda smörgåsar.
Då slog det mej att brödet var bakat av dinkel från Sörmland, osten var ystad i Sörmland på mjölk från Sörmland, marmeladen var kokt av sörmländsk rabarber. Kaffet, ja det var ju inte från Sörmland förstås men det var rättvisemärk och ekologiskt. Det värmde lite extra.
Carina
Äppeltider!
Nu är det äntligen äppeltider och man kan få frossa i alla goda äppelsorter. Både färska och tillagade på olika sätt. Äppelmos, gelé, must, vinäger, torkade i ringar, oändligt många varianter på äppelkaka och paj, äpplen fyllda nötter och russin, äppelkompott med vaniljgrädde.……..
Och så har vi äppelrasp. Det har jag lärt mej av Annelies Schöneck. Det smakar som färska äpplen fast det är konserverat i burk. Om man inte kan förvara färska äpplen på ett bra sätt är det här ett alternativ.
Så här går det till:
Tvätta äpplena och skär bort allt som eventuellt är dåligt plus skaft och blomfnas. Om man vill skala och kärna ur är en smaksak. Jag brukar kärna ur men inte skala. Jag tycker att kärnhuset blir lite hårt och vasst. Riv sen grovt och packa hårt i glasburkar. Det ska vara så lite luft som möjligt i burkarna. Sätt på ett lock genast med skruva inte åt för hårt. Nu ska burkarna in i ugnen.
Burkarna upphettas i ett vattenbad till 90 0 i 20 minuter. Ta ut dem och skruva åt locken genast.
I och med att de inte kokas bevaras aromämnena och det smakar som färska äpplen. Raspet kan man sen använda i äppelkakor, i filen, på gröten, i grytan, ja helt enkelt där det är gott med äpple.
Äpplen heter Malus doméstica på latin. Ursprunget till ordet malus tror man kommer från något nu bortglömt medelhavsspråk. På grekiska betyder melon/malon äpple och malus på latin betyder äppelträd. Doméstica betyder att den är odlad /inhemsk. Äpple tillhör växtfamiljen Rosacae. Samma familj som rosor. De flesta av våra inhemska frukt- och bärsorter tillhör rosfamiljen.
Äpplen är ju inte bara vackra och goda, de är nyttiga också. De innehåller vitaminerna A, B1, B2, B6, Niacin, Pantotensyra, C, E, Biotin och mineralerna natrium, kalium, kalcium, magnesium, mangan, järn, koppar, fosfor, svavel och klor samt äppel-, citron-, oxal-, mjölk-, garv-, bärnstenssyra. Det är de olika syrorna som i förening ger äpplet sin doft.
Alla landskap i Sverige har fått ett eget äpple. Sörmlands äpple heter Åkerö.
Jag undrar just hur många äppelsorter vi odlar här i Sörmland. Hemma hos mej har vi har 16 plus några som vi inte vet namnet på. Alexander, Anna, Cox Pomona, Höstdessert, James Grieve, Melon, Mälardalens Vitgylling, Oranie, Ribston, Rosenhäger, Signe Tillish, Skoklosters Grågylling, Sävstaholm, Transpartent Blanche, Åkerö och en egen sort som vi kallar Norra Stene.
Carina
